"Detta är orginal versionen av "One day in Ellen’s life!" Hoppas du gillar den, och den bör tas med en nypa salt, eftersom inget stämmer! Enjoy!!

Jag vaknar av att klockan ringer, den står på 06:30 och det är dags att börja dra sig mot skolan. Jag äter frukost som består av vatten, som jag har blandat med müsli och en halv-rutten banan. Sedan hoppar jag in i duschen och vrider på högsta värmen medan jag låter vattnet rinna längs kroppen. Efter tio minuter kliver jag ut, torkar mig och klär sedan på mig. Jag fixar håret (idag blir det kvistar som blir dekorationen…), sminkar mig med en blå ögonskugga och ett par röda läppar. Nu ser det ut som jag har blivit slagen och det är precis det jag vill!
Börjar gå mot bussen, drabbas av panik eftersom jag ser på mobilen att den går om en minut, jag kommer aldrig hinna till busshållplatsen!! Men jag tar chansen och springer mitt snabbaste mot hållplatsen! Säger bara tur att jag fick ett Ackers hårband när jag gick i tredje klass och precis hade börjat på innebandy! Det är verkligen till hjälp nu!! Sätter det på huvudet (Björn Borg stilen) och säger till mig själv att nu är det dags att visa vad jag har lärt mig av mina tränare… Fäster blicken mot skyn, gör höga knän och lutar mig bakåt samtidigt som håret fladdrar i vinden. Jag är nära nu, men i sista sekund så ser jag bussen köra iväg. Det var verkligen tur att jag köpte en boomerang när jag var i Indien senast! Den är verkligen till stor användning nu… Jag siktar, och kastar på ett av bakdäcken och det går sönder. En stor krash hörs, och busschauffören springer ut ur bussen. Jag börjar springa, pekar fuck you åy chauffören och han börjar skrika med gäll röst: VEM VAR DET?! VEM VAR DET SOM FUCKING KASTA?! Jag drar ner byxorna i farten, och säger bara tur att jag valde att tatuera ordet ”jag” på rumpan! Vänder ni och springer tillbaka till bussen, och försöker smita in utan att betala eftersom jag har tappat bort mitt busskort. Men chauffören tar fram ett lasso och kastar mot mig och träffar mig olyckligtvis runt halsen! FAN! Han börjar skrika igen med sin gälla röst: VEM ÄR DET?! VEM ÄR DET SOM ÄR BÄST PÅ LASSO!? Jag drar ner byxorna igen och som tur är så hjälper tatueringen mig än en gång! Eftersom jag ramlade ihop när jag fick snaran runt halsen så ställer jag mig upp nu, hur galen som helst och börjar bita av lassot så jag kommer loss och skriker med min tillgjorda manliga röst: Där fick du!!!! Sedan tänker jag bara att ingenting kan stoppa mig idag… Känner sedan efter och tänker att jag redan är uppvärmd så varför inte springa till skolan? Bra idé tycker jag och joggar sedan iväg.
Har nu kommit in i byggnaden, helt andfådd och svettig och alla undrar varför! Till och med dem som jag aldrig brukar prata med i skolan. Jag säger sedan med en enorm inlevelse: Jag har haft världens äventyr den här morgonen! Alla tittar sedan konstigt på mig men jag bryr mig faktisk inte. Jag knyter min näve och hissar upp den i luften samtidigt som jag skriker: MOT OÄNDLIGHETEN OCH VIDARE!! Springer sedan iväg med min mantel som jag har gjort på sy slöjden för jätte längesedan. Hela dagen gör jag massor av coola saker på alla lektioner, som till exempel lägger guldfiskar i mjölken, häller ut lim på lärarens stol så han inte kommer någon vart och kastar en vattenballong på rektorn! Mina tankar under alla bus är bara, vad ska ni göra mig? Jag är bland de starkaste i hela världen och den enda människan jag förlorat mot i armbrytning är den starka svenska Magnus Samuelsson som jag ska gå en dans kurs hos i höst och jag längtar verkligen! Skolan är i alla fall slut för dagen nu och jag tycker att det var på tiden för mina bus började ta slut. Jag kanske också skulle bli dödad, de är ju en skola i Åkersberga som jag går i… Och i våran skola så finns det ett gäng som vill ha tag på mig bara för att min favorit mat är sniglar. Även mina bästa kompisar är sniglar, de är en ljusbrun snigel som jag har döpt till Rolf och en svart som jag har döpt till Tyke. De bor i ett akvarium i mitt rum och det är därför jag blir mobbad, för alla tjejer jag är äcklig och de kallar mig även snigel tjejen Lite tragiskt, men tyvärr sant… När jag kommer hem till min lilla stuga som ligger mitt ute i skogen så väljer jag mina sniglars magar före min och matar dem med den sista maten i skafferiet. Men man får stå ut, jag får ju i alla fall tak över huvudet och glöm inte mina sniglar! Det blir snart dags för middag och min mamma har köpt hem thaimat som är det bästa jag vet (efter sniglar såklart!) och jag börjar genast hälla i mig! Det skulle jag inte ha gjort eftersom det nu är tid för att börja gå mot fotbollsträningen, möter många sniglar på vägen dit och vinkar och ropar glada ord till dem! Tänker att jag skulle tagit med mig en hink för att kunna samla ihop dem och bjuda min familj på snigelsoppa! Jag vet dock inte om de gillar det, men får chansa… Har nu kommit till träningen och ställer ifrån mig min vattenflaska och börjar värma upp med de andra tjejerna, det tråkiga med att sporta är att alla springer med tio meters avstånd hela tiden för att de tror att de ska få rabies. Måste bara säga till att du som läser det här, bli inte orolig eller något, för jag är van! Har gått på både innebandy och fotboll i tio år vardera så det är inga problem med kompisarna och så. Har ju mina sniglar trotts allt, som jag älskar mer än allt i hela världen! Träningen gick bra och börjar nu vandra hem, skönt att bli av med lite överskotts energi… Sniglarna kan ju inte leka och sånt där som riktiga kompisar kan, men som stolt snigel ägare så är jag van vid att bara sitta hemma och prata med mig själv. Tyke och Rolf är ju tyvärr väldigt blyga och jag har aldrig hört dem prata, vilket är lite synd men vad ska man göra! Jag kan ju inte tvinga dem att prata med mig. Nu börjar det bli ganska sent och det börjar bli dags för mig att sova, jag läser ändå lite i min bok om sniglar som jag läst ut mer än 20 gånger. Ändå är den lika intressant varje gång! Kan den utantill och brukar läsa den högt för mina bröder, som också har intresset sniglar. Efter en halvtimmes läsnings så tröttnar dem och jag släcker lampan och ber en aftonbön till Gud där jag bland annat ber om att mina sniglar inte ska rymma för att försöka lägga sig och sova i min säng! Det skulle bara sluta med att jag åt upp dem… God natt allesammans, hoppas ni har tyckt om att läsa om min dag! Pussar och kramar från eran Ellen.
/du är så sjuk gumman! <3